Vårlökar och knäckebröd

Jag erkänner utan omsvep: jag har NJUTIT av vintern i år!

Mina medmänniskors närminnen är korta som guldfiskars. “Förbaskade snö! Jag är så TRÖTT på den!” Trött på exakt vad? Att skotta? Se fördelarna istället: betänk de snygga överarmsmusklerna man kan exponera till sommaren, “beach 2010”!!!

Själv har jag varit ganska trött under tidigare vintrar som vi haft under 2000-talet. Trött på:

Leriga overaller och blöta barnskor

Pulkorna som aldrig kommer till användning

Saltränder på skorna

Regn och isvindar

Mörker

Gegg

Någon skrev: “Jävla vinter! Nu behöver jag ljusterapi!”

Den här vintern, mina vänner, den ÄR ljusterapi! Från början till slut!

Så vänd blicken mot himlen när snön faller. Kisa mot snöflingorna och ljuset, och upplev den kittlande, friska känslan när flingorna fastnar i ögonfransarna. Dra djuuupa andetag och känn den kalla, friska luften rensa lungorna från allt gammalt smolk!

(Det finns dock ett problem med det hela, som inte är vinterns fel utan byggbranschens. De bör måhända tänka om. Det har snålats här och var. Inte så lite heller. )Det finns i alla fall några bra sätt att pigga upp sig just nu. Ett av dem är att ta in lite skira vårlökar. Pärlhyacinter t.ex, de är ljuvliga. De fick ett tårtpapper runtom, så blev de ännu skirare och det blev lite feststämning i köket.

Man kan mysa in sig också, och baka något smarrigt. En kväll plockade jag och ungarna fram en gammal kokbok som jag köpte när jag flyttade hemifrån, mest för de vackra bildernas skull.

Med hjälp av en kruskavel i leksaksmodell blev det en tjusig hög med knäckebröd, enkelt och lättbakat! Det går snabbt, för degen behöver inte jäsa.

Mumsigt med smör och lite stark ost, eller varför inte avocado och kaviar? Dessa är lite kryddiga, med anis och fänkål, och är himmelskt goda.

Det gamla bakbordet i miniformat är från min mammas barndom. Det plockas ofta fram när vi bakar.

TUNT KNÄCKEBRÖD

(Ca 20 kakor):

50 g jäst

50 g margarin eller smör

2 dl vatten

1/2 tsk salt

1 msk anis

1 msk fänkål

3 dl stenmalet rågmjöl

3 dl stenmalet vetemjöl

Vetekli (till utbakningen)

1) Sätt ugnen på 250 grader. Smula sönder jästen i en bunke. Smält fettet i en kastrull, tillsätt vattnet och värm till 37 grader. Rör ut jästen med degspadet.

2) Tillsätt salt, stötta kryddor och allt mjöl.  Arbeta degen smidig.

3) Ta upp degen på mjölat bakbord och forma en längd. dela den i 20 bitar och rulla dem till bullar. Strö kli på bakbordet och kavla ut en bulle i taget till en tunn, rund kaka, först med slät kavel, sedan med kruskavel. Annars går det bra att nagga tätt med gaffel i stället. Vänd kakan under kavlingen.

4) Lägg kakorna på plåtar och grädda mitt i ugnen 4-5 minuter. Kavla ut och grädda efter hand.

5) Låt helst kakorna svalna på galler. Förvara i rymlig burk med lock.

Så tänd ljus om kvällarna och mys.

Njut av den vinter och snö som är kvar.

Nästa år kanske mörkret härskar, återigen!

 Stor Kram:

Annette

Mandelmusslor

Farmor och farfar hade ett gammalt torp. Inte det på bilden, men ungefär så stort och falurött. Bakom uthuset växte hallon. Farmor brukade baka mandelmusslor när vi kom på besök, och fylla dem med bär och grädde.

Som barn älskade man inte de där bakverken. Inte gick de upp mot päronsplitten man tjatade till sig på BP-macken på väg ut till torpet. Men mandelmusslor ingår trots allt i det bagage man fått med sig från barndomen. Och i nostalgins skimmer ter de sig oumbärliga på ett gammalt hederligt kafferep!

Anledningen till mitt plötsliga intresse för dessa bakverk, är att jag tagit hem de klassiska, veckade formarna till butiken. Och då vill jag förstås även bifoga receptet på läckerheterna. Varsågoda, här kommer det:

Mandelmusslor
ca 50 stycken

Tid: 2 tim

2 dl sötmandel

4 bittermandlar

200 g smör eller margarin

1 1/2 dl socker

1 ägg

4 dl vetemjöl

*****

Mal mandeln i kvarn ( observera att receptet inte fungerar om man hackar mandeln i matberedare).

Rör rumsvarmt smör och socker vitt och poröst.

Tillsätt den malda mandeln, ägget och det mesta av mjölet. Arbeta ihop degen på bakbordet med resten av mjölet. Låt den vila i kylen minst en timme eller gärna över natten.

Sätt ugnen på 200 grader.

Smörj och mjöla mandelmusselformar (viktigt, så att kakorna inte fastnar i formen).

Nyp bitar av degen och klä formarna. Ställ dem på plåt och grädda 10-12 minuter i ugnen. Stjälp upp kakorna när de svalnat lite. Frys in kakorna om de ska sparas flera veckor!

Fyll dem med sylt av hjortron, hallon eller andra bär, och en klick vispgrädde.

****

Igår hade vi en relativt lugn dag hemma.

Lillungen somnade på soffan, så jag passade på att stoppa äldsta dottern i badkaret och för en gångs skull slippa trängsel. De badar nämligen i baljan de hade som bebisar. Tillsammans. Fördelen är att det knappt får plats mer än två liter varmvatten när de klämt ned sig i den, vilket såklart är billigt och miljövänligt...

Veckans hårtvätt är inte populär. Men nödvändig. Hon gnäller och åbäkar sig och vill inte alls. Jag står på mig och försöker göra pinan kort. Jag passade också på att luskolla dotterns hår. Bokstavligen. Det är nämligen säsong för de små krypen.

Jag passade på att förklara att man inte får löss för att man är smutsig av sig, utan att de t.o.m. trivs bättre i hår som är nytvättat och rent. Dottern sken upp:

"Mamma, om man struntar i att tvätta håret, kryper lössen över till dem som har rent hår då???"

Hon såg min blick som betydde: "Det kan du inbilla dig", och tillade snabbt: "Nej, nej... jag bara undrade. Glöm det".

Ibland är de snabbtänkta, de små liven!


Till sist vill jag bara säga, kära bloggvänner, att fastän Floras Kulle bara har öppet på lördagar, så går det självklart att höra av sig för en titt nästan när som helst, om man råkat förirra sig åt Göteborgshållet! Skulle inte vilja missa chansen att få träffa er, för allt i världen!

Pitepalt´n

Så var det det här med palt. Bästa sättet att ta livet av en Pitebo, vet någon vad det är? Man kastar ut en palt på svag is...!

Recepten är lika många som hushållen i Pitetrakten. I vår familj mal vi t.ex. ned en lök i smeten. Min bonusmamma, uppvuxen i samma trakt, utbrister med avsmak: "FYYY, då är det INTE riktig Pitepalt!" Men det är det visst. Så dé så...
.

PITEPALT

(recept på Pitemål)

10 neva foil å kornmjöle.
En lit´n piligröut å vatn.
Nager kåoke päro å lek mang råreve, å så nalta sålt.
Hack nå fläsk öti inkråme.
Räid däigen lagom tjåck.
Knod ihop fläske så hä blei som en liten moil.
Kle moiln vä nalta däig så hä blei som en större moil.
Hev dömjen nede en groit vä kåoke vatn å nalta sålt.
Lett dem stå å kåoke en teim.

(ORDLISTA:)
Foil = full
Piligröut = mycket lite
Moil = boll
Nalta = lite

PITEPALT

(min gammelmormors recept från Sandbergs i Rosvik,

på helt vanlig svenska)

1,3 kg råriven potatis

7-8 st mellanstora kokta potatisar

1 stor, gul lök

3 dl grahamsmjöl

8 dl vetemjöl

(Ev. 2 dl vetekli)

Ca 300 gr sid- eller bogfläsk

3 tsk salt

.

Till kokning:

5 l vatten

5 tsk salt

---

Koka upp vattnet i en tiolitersgryta eller större.

Skär fläsket i små tärningar. Salta och vitpeppra.

Riv potatis och lök.

Blanda väl med mjölet till lagom konsistens (skall gå att forma till bollar).

Lägg en träslev i det kokande vattnet. Skölj händerna i kallt vatten, forma en näve paltsmet till en boll. Gör en liten grop, tryck i några fläskbitar. Vik smeten runt och rulla till en boll igen.

Ropa på mannen. Be honom ta upp sleven ur grytan. Lägg palten på sleven och sänk ned i vattnet och se till att han håller den där tills nästa palt är rullad. Låt den försiktigt glida av sleven, lägg i nästa osv.

Kontrollera till sist att inga paltar har fastnat i botten, genom att röra mycket försiktigt med sleven.

Låt koka i en timme.


Om smeten blir lös, tillsätt mer mjöl.

Stek upp överblivet fläsk och servera som tillbehör. Palten ätes varm med smör och ev. lingonsylt. Drycken är given - mjölk!



Om man har turen att ärva en paltslev, så vårdar man den ömt och använder den ofta så att den inte blir ledsen. Jag har min mormorsmors paltslev. Den är len som sammet på ytan, och så tunt snidad att man undrar hur den kan ha hållit så länge? Palt-mojset fungerar väl som klister, kanske... Proppmätta kramar:

Annette