Fullt ös, medvetslös...

Idag skulle jag ha visat de senaste "måla-vitt"-projekten. Men först måste jag bara berätta om den intensivaste helgen på mycket länge: möhippa, dop, bröllop och barnkalas - inom loppet av två dygn!

Sova fyra timmar, upp klockan fyra på fredag morgon, jobba. Hem. Rusar in genom dörren.

Ett paket har kommit från Viola. Det är en helt ljuvlig bonad från hennes nätbutik "Romantiska Ting". Jag har letat ett tag efter en med Gudsomhaver på, och blev jätteglad när jag hittade denna. Den sattes raskt upp ovanför lillungens säng (i det här hushållet måste man göra saker FORT, annars blir det liggande!)Rusar ned för trappan. Mannen har varit en ängel och svängt ihop en god sallad av det som fanns i skåpen. Rökt fläskfilé, grönsaker, ost, nötter... Sedan iväg på möhippan! Inga bilder? Hmmm.. nej! Men här kommer en anekdot:

Vi står utanför innestället mitt i sta´n, där medelåldern är precis ovanför alko-gränsen. Malplacerade? Vi? Inte då! Plötsligt hör vi hur dörrvakten pratar med tjejen som säljer biljetter i dörren:

Han: -och då kommer den här tanten i fyrtioårsåldern och STÖTER på mig!

Hon: (fnissar gulligt) -hi,hi! Du har alltid varit en tantmagnet!

Så rart. Fyrtioårsåldern, då är man alltså körd. Undrar om han varit lika missnöjd, om han blivit kurtiserad av exempelvis Lena Philipsson eller någon annan känd "tant"...?

Ängla-mannen hämtade mig i sta´n vid halv två på natten, barnen sov över hos svärföräldrarna. Upp tidigt lördag morgon, för nu skulle vi iväg på DOP OCH BRÖLLOP (inte samma brud som vi hippade för kvällen innan!)

Lite trögt i starten där för min del, men det var en jättefin ceremoni. Vallda Kyrka är gammal och vacker, och man funderar över hur det skulle vara att inreda och bo i en sådan gammal kyrka?

En stenplatta som tidigare legat på golvet.

Vackert ljus igenom de tjocka murarna.

Fina takmålningar. Mottagning efteråt i församlingshemmet. Kan ni känna doften av mat...? Små ljuskoppar som gåva vid varje kuvert. Barnen fick godishalsband. Här blev man lite avundsjuk...

Efter en ganska OK nattsömn åkte vi iväg till ett lek- och busland på söndagen. Storungen fyllde år, och har tjatat i åratal om att få ha kalas på ett lekland. Nu passade det bra, eftersom vi slapp städa hemma. Vi degade ihop oss i ett hörn med en kopp kaffe, och den proffsiga personalen tog hand om "kravall-knotten"...

(Det är skönt när "fin-skorna" även är sköna...)Under kalaset hann jag springa till "Glitter" och botanisera en stund. Jag fick ett presentkort för flera månader sedan. Det blev en silverlänk med vitt glashjärta på. Och titta, en 75%-rea på presentbutiken! Den emaljerade lilla kannan kostade 10,50:-... Den skall få ersätta ungarnas trasiga, blekta i röd plast. Efteråt var vi som två slaka sillar. Vi åkte till havet och satt på klipporna i solnedgången. Nu känner man att det är höst. Temperaturen var skön, men det är något i luften. Och färgerna. Allting var grafiskt svart-vitt, på något sätt. Vi hittade ett paket Mariekex i botten av badväskan, från i somras. Mariekex äter vi bara på stranden. Vem har inte gjort det någon gång, räck upp en hand...?
Köpa mjölk på vägen hem, i den nya ICA-butiken i en av stadens bättre bemedlade delar. Sortimentet var heltäckande. Här ser vi hyllan med bara chokladkakor!

Idag är vi inte jättefräscha. Varför skall allt roligt klumpa ihop sig? Men så är det. Ketchup-effekten. Först kommer inget, på jättelänge. Sedan kommer alltihop på en gång...

Solen skiner, tydligen är sämre väder på gång. Så vitmålnings-projekten får vänta till de regniga dagarna.