När jag kom hem sent från jobbet en kväll i veckan, förkyld, trött och eländig, möttes jag av den här synen. Mannen hade tänt ljusen i de små husen utanför.Han hade dessutom gjort en grönsakstallrik, och till efterrätt fick jag ett stort glas kaffe med Baileys, toppad med vispgrädde, strössel och riven mörk choklad...
Jag kände mig riktigt välkommen hem den kvällen. Tänk vad lite som behövs!
Idag är jag ännu mer förkyld och eländig.
Halva dagen har tillbringats i sängen med nya numret av "Vakre Hjem"... I och för sig trevligt, men jag har INTE tid med det, för här är stora saker på gång till helgen!
Inte ens universalmedlet, varm Panodil (med svartvinbärssmak), kunde få upp mig på benen.
Men blogga orkar jag tydligen, är det inte märkligt ändå...?
(Det brukar finnas fler äpplen i den där skålen. Men alla i familjen gillar äpplen. Särskilt små, röda, frostnupna.)
Snoriga hälsningar, och...
P.S: Var bara tvungen att skriva ett tillägg... har varit ute på Bloggportalen! Syftet var att kolla om det fanns några bloggare här i närheten. Det fanns. De flesta är max 23 år och bloggar om uteliv, smink och vad de sett på TV i veckan.
Det slog mig plötsligt: tänk om man bloggat när man var tjugotre! Vilken häftig blogg man skulle ha haft. Alla andra var Svenssons, men inte man själv. Man hade koll. Man var speciell. Man höll på med coola saker (kampsport/ballongflygning/pistolskytte) och babblade om det för alla som ville höra. Man reste till farliga ställen. Man dejtade killar med coola jobb. Allt utanför spårvagnsnätet var "off", och veckans största problem var vilken hårtoning man skulle välja inför helgen. Och jag var inte värst!
HAHA!!! Det slog mig plötsligt, när jag besökt några 20-plus-bloggar: Jag har också varit där! Och så jämförde jag med mitt inlägg ovan. Hipp-faktor noll, typ. Och kände plötsligt att vad skööönt det är att ha hittat sig själv! Att bo på landet och vara o-hipp och vara nöjd med det! Att kunna vila i det som är just nu, och att kunna glädjas åt små, viktiga saker.
Nu har jag förstås sprungit på loppis och målat om gamla möbler, sedan jag var 17 år. Basen i ens personlighet finns nog där från början. Och när fritiden inte är obegränsad längre, då börjar man sålla och koncentrera sig på väsentligheterna. Vilket för mig är kreativiteten, och så förstås människorna i mitt liv.
Här finns mycket man skulle kunna filosofera vidare om, men det är dags att sova. Ville bara dela den här funderingen...
KRAMAR till er därute:
Annette (o-coolaste bruden i sta´n...)
D.S
Inlägg
10 kommentarer:
Hej Annette!
Så underbara stämningsfulla bilder! Och vilket varmt och omtänksamt mottagande du fick - det var du värd :)
Auktionsverket.. jo - vi har sålt en del saker där sista tiden så jag har hängt med näsan i katalogerna och följt priser till och från. I våras gick det ett helt matsaltsmöblemang i gustaviansk stil - bord med åtta stolar, skänk och vitrinskåp för ynka 800 kr !! kan du begripa?
Kungsbacka aukt-verk vet jag inget om alls faktiskt... har du googlat?
Krya på dej! - och var rädd om dej.. höstförkylningar kan vara envisa.
Kram
MiA
Hallå coolaste bruden i stan, fniss, vadå du är välan hipp ännu, vilken go gubbe du har som tar hand om dig på detta sättet, själv har jag en som alltid varit borta och jobbat under veckorna hela vårt liv i princip, så ibland kan helgerna bli rätt så stressiga när man ska hinna med allt möjligt. Hoppas du mår bättre när du läser detta, jag ha haft ett litet gnällinlägg idag, har inte varit en go dag, men så är det ju ibland upp och ner, jag får en speciell feeling, du ska välan inte ta och öppna din....i helgen, typiskt i så fall att du blir snorig och snörvlig, krya på dig , kram VIOLA
Hej!
Vilken trevlig man du har. Det är just de små sakerna som betyder mycket... Hi,hi Åh vad jag känner igen mig i ditt tillägg!!! Visst är det en skön känsla att man inte behöver vara så cool och äventyrslysten längre utan att det räcker med en mysig tidning och lite uppvaktning...
Ha det så bra!!
Kram Susanne
ps. Krya på dig....
Hej Annette,
Du bjuder som alltid på underhållande läsning och vackra bilder. Vilket härligt mottagande du fick av mannen - och precis när du behövde det som bäst.
Hoppas att du kryar på dig riktigt snabbt.
Kramis/Marita
Så trist att du mår dåligt!
Jag blev dock VÄLDIGT uppiggad av ditt inlägg, speciellt dit post scriptum..
Ja, mycket har ändrat sig men grunden hos människan är nog som du sa den samma. Världen har dock ändrat sig, blivit mindre men samtidigt farligare eller är det så att det är åldern/erfarenheten som ser alla faror som lurar??
Min dotter tror, precis som jag gjorde att inget ont kan hända..Vadå farligt att gå hem själv genom parken i mörkret??...
Det är ju en härlig attityd, att tro gott om människor och man vill ju inte att dom ska gå omkring i skräck.... Men var finns medelvägen? Inte hos tonåringar iallafall!!
Trevlig helg!
Kram Flisan
Ha, ha... kunde inte låta bli att skratta åt ditt tillägg. Det är verkligen så du beskriver det *fniss* Så gammal och ohipp har jag blivit... :)
Tack för tipsen om den vita soffan förresten!! Nu ska jag testa - först med ett överdrag jag har beställt... hoppas det passar ;)
Kram Jenny
Ha, ha vad jag skrattade åt dina "o-hippa" funderingar. Håller fullständigt med och ja, jag är också så himla "o-hipp" som man bara kan bli. Men jag tycker det är skönt, man har hittat sig själv och vet var man står, man kommer ihåg hur det var att vara 20 och ständig sökare för vad som man då trodde var bäst.
Guuuuud, va "förnuftigt-gammel-tråkigt det där lät!!!!
Men du förstår säkert!
Gullig man du har som tar hand om dig så fint. Krya på dig kramar till dig./ Eva-Mari!
Hej!
Jag är helt såld på din butik!! Tänkte att jag kan få flytta in när jag tröttnat på familjen och bara njuta av alla fina saker.
Och att du med dubbelsidig lunginflammation ens kunde hålla dig på benen, än mindre se såpass fräsch ut är ett mirakel!
Stort tack och all lycka inför framtiden!
Kram Frida
Ser att jag missat en massa - vilken skicklig illustratör du är!
Krya på dig!
Kram Maud
Hur har du det med snuvan? Kram och krya på dig! VIOLAN
Skicka en kommentar