Sommarens utepyssel

Jag var egentligen ute efter lite ovanligare fönsterbågar, med hundratals spröjs i små, små rutor...

Men dessa var inte fy skam för en tvåhundring från den lokala loppisen! Dammiga och "spindelväviga", men med friskt virke efter att ha förvarats i en lada sedan sextiotalet. Det blev ett till Marie och ett till mig!

Ni har kanske gissat? Visst skall det bli SPEGLAR av dessa!!! Häng med nu:

Efter en rejäl rengöring med ljummet vatten och såpa, tog jag  bort det gamla linoljekittet med varmluftspistol och spackelspade.

De gamla fönsterspikarna tog jag enkelt bort med en hovtång.

Jag fick en slipmus i födelsedagspresent, och nu fick jag äntligen testa den... Suveränt bra och lätt att jobba med!

Finkornigaste papperet, och så slipade jag bort de sista kittresterna ända in till träet. Beslagen fick sig en omgång med stålull, men lite rost fick sitta kvar...

Den faluröda utsidan fick behålla färgen, eftersom den blev baksida. Den trärena insidan bestämde jag mig för att måla. Jag kunde ha valt att olja och inget mer, för träet var vackert. Men skall det vara vitt så skall det!

Beslagen hade rostat fast ganska rejält, och jag ville inte riskera att göra sönder dem. De fick istället en plastpåse som skydd innan målning...

Dessa har jag gjort reklam för tidigare... Vinylhandskarna från Coop! Femtio öre paret kostar de, och det är det absolut värt för att slippa tvätta händerna med balsamterpentin!

Och så målar jag med Ottossons linoljefärg. En liter räcker till 50-60 m2, den är dyr men oerhört dryg. Finns att köpa på nätet från Byggfabriken.com.

Jag skippade grundningen eftersom fönstret skall hänga inomhus, och målade direkt med outspädd färg, tunt, tunt med en rund pensel.

Det kunde gott ha räckt med ett lager färg (för lite "shabby" känsla), men efter en intern överläggning här hemma blev det två...

(Påhälsning i kvällningen...)

Enda nackdelen med linoljefärg är torktiden! Tre dagar tog det innan det var så torrt på ytan att man kunde ta i det.  När jag ändå var igång blev det två fönster... Maries blev också klart, av bara farten.        

Eftersom baksidorna är målade med falu rödfärg, så satte jag möbeltassar i hörnen, för att det inte skall färga av sig på väggen.

...och dubbla öglor (för säkerhets skull!) i varje sida, ca 1/3 från överkanten att hänga upp dem i. De är ingen lättviktare!

Sedan fäste jag rejält tjock, dubbel najtråd mellan öglorna.

Jag spraymålade tre små krokar till varje fönster och skruvade fast dem i överkanten, ifall man vill dekorera med en ljusslinga, girland, kedja med kort eller något annat.

Och på mitten fick de en lite större krok:  

Maries fönster är målat ett varv och är lite gråare i finishen. Här var en svart krok perfekt...

...och mitt fönster fick en vit.

Så var det dags att ringa glasmästeriet. Tre millimeters spegelglas var slut, så det fick bli fyra. Det fungerar, men blir ganska tungt. Jag tror att tre millimeter är att föredra.

Så var det dags att nubba fast speglarna. Där improviserade jag.

Jag använde listspik, även den från Coop, en tunn spik utan huvud som jag ändå hade hemma. Den är bra just för att den är så tunn, träet spricker inte.

Eftersom jag inte äger en mindre hammare än denna, så hittade jag på en egen lösning...

Att lägga en nål emellan visade sig fungera bra, spiken lyftes upp precis lagom för att det skulle gå att spika.

Om man vill kan man knipsa av spikarna med hovtången.

Vid spröjsen går spiken rakt igenom = hälften så mycket arbete!

(Nu får jag säkert gliringar från en eller annan fönsterexpert - "haha, så där gör man väl inte?" Men strunt samma, det funkade och det räcker för mig!) Ta-daaa!!! 

Nu hänger den ovanför soffan, och verkar inte få för sig att ramla ned (peppar, peppar...)

Tills vidare är den dekorerad med några gamla foton och vackra vykort, mina gamla barnskor och en liten ängel som jag fått av Marie.

Projektet tog sin tid, men jag ser det ju som avkoppling och terapi att pilla med sådana här saker. Och det är desto roligare när det är klart!

(Så kom an bara, om någon har tips om ett fönster med hundratals små spröjs till salu, så ring mig!)

Till sist vill jag presentera besökaren i vårt vardagsrum:  Hon står där och sprider en så rogivande stämning i rummet, väntande på att en (högst anonym) vän till mig kanske skall ta med henne hem till sig vid tillfälle (du behöver nog inte stora släpvagnen, Viola... hon får säkert plats i bagaget!!!)

Hejdå alla mina vänner därute!

Önskar er ett fint slut på veckan!

Kramar:

Annette