09 februari, 2009

Inget vitt hem här!

Välkommen in i sovrummet!

Jag har inte velat visa det förut.
Dels på grund av att här alltid är så infernaliskt STÖKIGT (som det gärna blir i ett hem utan klädkammare), men även för att det har känts som raka motsatsen till rådande inredningstrend, "ljust och fräscht".

Här härskar nämligen den engelska murrigheten!

Sängarna köptes på auktion på 90-talet. Jag har tillbringat många timmar med trasa, bomull och T-röd för att få bort resterna av den gamla ytbehandlingen. Sedan har jag strukit alltihop med många tunna lager shellack.

Vi fick tillverka nya sidor, eftersom folk var lite kortare förr i tiden. Jag har ett kort på mig med ENORM mage (i nionde månaden!), i full färd med att stryka de trärena sidorna med kastanjebrun bets. Sedan shellackade jag dem på samma sätt.

Mitt emellan sängarna finns ett "dike" på två decimeter. Mannen brukade trilla ned där, så vi lade en lång rad med böcker mellan madrasserna: Runeberg, Snorre Sturlasson, Hemingway... Det blev bättre, men inte helt bra.
Svärmor förbarmade sig och gav oss en tjockare bäddmadrass, så nu är det bekvämare. För den käre mannen...
Sängborden var i riktigt dåligt skick, och fick lämnas in för renovering.
Föräldrarna har stenhuggar-kontakter, så stenhuggeriet ordnade skivor av granit. Lamporna älskar jag, en jugendmodell i nyproduktion.Ett tag samlade jag på gamla läderkoffertar. Denna, från första världskriget, kommer ifrån Esteten i Helsingborg.
Den väger åtskilliga kilo, och jag släpade hem den på tåg och spårvagn...Snäckorna mår inte så bra av att lillungen hänger i dem. De hänger ständigt på sniskan...
...och huvudgavlarna (1.80 höga!) svajar betänkligt när man rör sig för hastigt i bädden. Hittills har det gått bra. Allt "snirkel" är en mardröm att hålla fritt från damm.

Här ser man tapeten, den är från Laura Ashley och kostade blygsamma 180:-/rulle. Absolut ett fynd, fast det var ju förstås ett tag sedan. Den har ett "omslags-pappers-brun" färg med små franska liljor i vinrött.
Jag gillar den lika mycket nu som för åtta år sedan! Kortväggen fick vara utan tapet (oops, räknade fel!), istället har jag målat den vit och laserat den med marmoreringsgrund och pigment, med en jättestor natursvamp.
Den matchar faktiskt tapetens bottenfärg, så jag är nöjd med resultatet.
Tapetbården är jugendmönstrad, och jag sydde gardiner av stuvbitar som jag hittade något år efteråt.

Idag hade jag antagligen valt bort bården för lite lugnare intryck, fast jag gillar ändå gardinerna (även om de är helvilda!) Det mesta från Laura A. har harmoniska färgskalor, mycket färg men ändå dämpat.
De är lätta att leva med!Påslakanen har Toile de Joey-mönster, jag har önskat mig sådana i åratal. Tyvärr är de ofta hutlöst dyra om man alls hittar några.
Så när La Redoute hade rea för något år sedan, så slog jag till! .

Ovanför sängen hänger tant Noras souvenir från Italien. Det är egentligen ett dörröverstycke, men tills vi får högre i tak, så...Ovanför mitt nattduksbord hänger denna - beviset på mitt tidigare äventyrliga liv!
Kommer man någonsin att få rida kamel igen???
Ramen har små utskurna pyramider runt om. Passande!
Gammelmormors syster Margareta, ett glamouröst kort taget i Amerika efter att hon flyttat dit. Det hänger ovanför mannens nattduksbord (Jag vet faktiskt inte varför, han vet nog inte ens vem hon är...) Storungen som Shaolin-munk (eller snarare intrasslad i ett vinrött lakan!) Ramen är från Indiska.
Plåtskylt från Ib Laursen. Helt rätt i sovrummet!
Gammelmoster Andrea´s toalettbord från femtiotalet har fått en ny "kjol" av Laura Ashley-tyg.
En Tradera-fyndad oljemålning i nationalromantisk stil, impulsköpt sekunderna innan auktionen gick ut. Jag tror att jag gav runt 300:- för den. Carl Larsson-reproduktionen hängde tidigare i tant Noras sovrum. Den har fått en ny ram med passepartout i matt guld.
Carl Larsson var en fantastisk konstnär, men tyvärr har han ju sönder-reproducerats så enormt genom åren. Man har blivit mer än less på illustrationerna från "Ett Hem", i olika blekta varianter ovanför landets alla kökssoffor.
Jag brukar försöka hitta motiv som man inte sett så ofta. Det här är ett inramat vykort från Carl Larsson-gården.
Ramen är från ramaffärens tiokronors-låda! Ja, det var sovrummet, det. Där sover man gott, kan jag tala om!
.
Annars rullar livet på i hög hastighet.
.
Kjell Kriminell skickar påminnelser om bluffakturan som jag fick för ett tag sedan. "Förundersökning kommer ej att inledas, brott kan ej styrkas".
Vem har kollat det? Har någon ringt och frågat bedragaren Kjell:
.
"Har du skickat en bluffaktura till den här kvinnan?"
.
"Näääh", svarar Kjell.
.
"Men vad bra", suckar poliskonstapeln lättad, "Då behöver vi inte undersöka saken närmare!"
.
Eller? Och vad innebär det?
Att det är ord mot ord?
Att det är OK att bluffa till sig pengar?
.
Härom dagen ringde en mycket ung tjej från något som hette "Företagsdelen Gula Sidorna".
.
"Ursäkta, men ringer du verkligen från Eniro Gula Sidorna?" frågade jag.
.
"Öh, jaaa... från företagsdelen Gula sidorna..."
.
"Jo, jag hörde att du sa det, men ringer du från E-N-I-R-O???"
.
Först blev det alldeles tyst, och sedan lades luren på i mitt öra.
Jag känner mig som en blufföretags-magnet.
Jag drar till mig de här idioterna.

02 februari, 2009

Skolbänken

Kolla in färgen! Här ser den mer gul ut, men egentligen är den knallorange.

"Jag vill HA den brun och orange, den är faktiskt JÄTTEFIN!" gastade lillungen, som är emot mammans vitmålningskampanj.

"Tyst, unge! Du har inte fått den ännu, den är fortfarande mammas!" gastade mamman tillbaka, i ett barnsligt försök att återfå kontrollen över hemmets färgsättning.

Visst skall de ha medbestämmanderätt, de små liven. När de börjar ta hand om disken och betala hyra för rummet. Nä, men allvarligt. 70-talsfärger, där går gränsen!
Illa nog att lekrummet är knallgult, som ni skall få se.

Så här blev bänken med tre lager vit "0502Y" Den är i kanonskick, fyndad på Erikshjälpen för 150:-. Titta så fint rundad sitsen är, och den är dessutom skålad, för maximal sittkomfort.
Och förstås en liten krok för skolväskan!Inuti bröt jag av med en ljust is-turkos färg, S2005-G, samma som jag lät bryta till skänken i butiken.
Här är en rolig finess: en liten klaff, som man kan fälla upp om man vill ha bänkskivan plan. Vilken lyxvariant, eller hur???Jag ville så gärna ta en nostalgibild, innan ungarna fyller bänken med pysselblock, piprensare, glittertejp och tuschpennor i alla färger.
Vad hade man i skolbänkarna förr? När jag var fyra år gammal och upptäckte böckernas värld, var jag fast.
En snäll grannfru vid namn Gunnel, var lärarinna. Hon kom ibland över med kasserade läroböcker till mig (denna var m.a.o. sliten redan då!)
Jag älskade de där läseböckerna, bl.a. denna från femtiotalet.
Denna fick min mamma när hon var barn på fyrtiotalet.
Jag började bläddra i den sist när vi var sjuka. Med följden att jag plöjde hela Kulla-Gulla-serien på en vecka!
Bitvis är den lite väl gråtmild och klichéefylld (den är trots allt skriven för yngre läsare), men med en fantastisk miljöskildring och mycket detaljrik fakta om livet i det gamla fattigsverige.
Läs den, och inse: vi har det rätt så bra ändå! Lekrummet, ja. Det var skräprum ganska länge efter att vi flyttat in. Norrläge. Grådaskig tapet och plastgolv. Kallt (man kunde slå på elementet, förstås...)
Hur skulle det ogästvänliga kyffet kunna bli ett varmt och mysigt barnrum?
.
Lösningen fick bli parkettgolv och en varmt gul tapet. Solen hittade in och barnen har älskat det här rummet. Men gult...? Nu önskar jag mig en ljus, skirt blommig tapet här inne. Lite herrgårdsljuvt, så där.
Någon som kan tipsa om färgsättning för rum med norrläge?
.
Dagbädden är IKEA´s hemnes, fyndad på Blocket. De rutiga kuddarna med monogram hittade jag i Danmark, de kommer från Comptoir de Famille.
Överkastet är från Nyblom & Kollen.Hattifnatten (även kallad gose-fnatten) skickade jag efter från Yes Asia för några år sedan, den är gjord av japanska Sekiguchi Toys.
Ibland har den vit toppluva och ser otroligt rolig ut.
Men idag är den glamourös, med mormors stickade boa runt halsen...
Den lilla parkbänken har jag visat förr, här.
Den är kvar i barnens rum, fast den egentligen inte får plats.
Gult, som sagt. Men vi får se.
Till att börja med skall stolarna bli vita. Den vänstra, gulmålade lilla stolen byggde min gammelmorfar till min mamma på treårsdagen 1940. Bästa stolen att stå på när man tvättar fönster, för den vickar inte en millimeter!
Trasmattan fanns i min egen barnkammare.
Bänken till höger har plats för alla utklädningssaker under locket.
Tavlorna är scannade från Elsa Beskow-böcker, och printade på fotopapper i A4-format.Även dessa är gjorda på samma sätt, de gamla almanacksbilderna med "vår" och "sommar" som är så vackra!Men VAR gör man av allt DET HÄR???
Prylarna!!! I rummet finns även en bokhylla som ni INTE får se, öppen förvaring känns som katastrof i ett barnrum! I så fall bör man nog ha sakerna i backar och lådor.
Överläggningar pågår, kan man säga.
.
Annars har den här bänken fungerat bra.
En lång köksbänkskiva från IKEA, med fyra lösa träben (också IKEA) avsågade och fastskruvade under.
Den var tänkt som skrivbord och pysselplats, men har istället varit perfekt för borgar, indianbyar, bondgårdar och alla andra miljöer som byggs upp och växlar med åren.På gästtoan har det också kommit in lite nytt.
Bordet som fyndades på Gruvan för 60:- härom dagen blev perfekt där. Barnen kan nå toarullen utan att behöva skrika på föräldrarna!
Tvålarna inslagna i notpapper och franska dokument (hämtade från nätet) sprider väldoft. Den dalablå pallen fick även den ett par lager S2005-G.
Jag älskar min inramade Vademecum-affisch.
Jag vet. Tapeten är inget för tidiga morgnar. Den är ännu fulare i verkligheten...
Men vad gör man, när den är i bra skick? Hur övertalar man då resten av familjen (läs: mannen) att offra sommarsemestern (i år igen) och istället renovera toan? Den här är superpraktisk. Jag har dem till försäljning i affären.
Barnen använder koppen för att dricka vatten när de vill, och sedan hänger de tillbaka den på kroken.
Ordning och reda! Barnkalas avklarat (med lillungen krasslig och sängliggande halva kalaset!)
Imorgon kommer mor- och farföräldrar.
Men nu är här ganska städat, så det är en enkel match.
Och köket hade varit färdigmålat, om inte färgen tagit slut...