30 juli, 2008

Liten trädgårdssoffa

Det här med spraymålning är kul! Nu när jag har fått tag på ett par flaskor, vet entusiasmen inga gränser. På´t, bara!!!
Den här lilla trädgårdssoffan i barnstorlek kommer från Göfab, jag vill minnas att den kostade 75 spänn... Min mamma fick en likadan. Vilken tur, då kan jag fota hennes bänk som "före"-kort sedan, jag var som vanligt för ivrig för att komma ihåg att fota innan jag började! Den var i alla fall brun, med svarta smidesdetaljer.

Även den rostiga parasollfoten fick sig en dusch, i förbifarten...

Jag blev jättenöjd! Nu pryder soffan sin plats i lekrummet. Lejonhuvudena är jättefräcka, tycker lillungen... Den söta trasdockan med sammetsansikte har lite Waldorf över sig, eller hur? Den köpte jag en gång i Skottland, innan vi fick egna barn. För jag ville att mina eventuella barn skulle ha en sådan här! De har aldrig lekt med den, men jag fortsätter hoppas... (suck!)
Kundvagnen fick lillungen i födelsedagspresent. Den är hur kul som helst, som en exakt kopia av en riktig. Den kommer från en antikmässa eller liknande, så den kan ha använts som skyltmaterial, jag vet faktiskt inte. Den har de däremot lekt mycket med! Tur att vissa saker funkar...

Trasmattan fanns i min barnkammare när jag var liten. Järnspisen i dockmodell har jag köpt på en samlarmässa.

Tror att jag tar med mig dagens arbete och går ut i solen en stund. Fördelen med att jobba hemma! Håller på med illustrationer till en bok om styrketräning. För övrigt inget jag praktiserar själv för tillfället...

KRAMAR, så hörs vi senare!

Annette

P.S: Imorgon blir det loppis-tur till Kungsbacka! Lovar att visa upp fynden, om jag hittar några. D.S.

1 kommentar:

Ofelias Hus sa...

Vilka gulliga barnmöbler och vad fin järnsoffan blev.
Sedan måste jag tacka för ditt inlägg om din mans kalas, jag höll på att garva ihjäl mig, det är precis så hos oss också. Kvinnorna springer omkring och servar tills svetten lackar för att hinna med allt så det blir så bra som möjligt, för att sedan undra hur det egentligen var på festen för det har man ju inte hunnit se under tiden gästerna stannade...
Det där med att förenkla, det har jag också fått höra. Det är precis som att säga att man har sig själv att skylla...men det är nog som du skriver att till nästa gång har man glömt det.

Girlpower !!
Kram
Anette