27 juli, 2008

Fånga dagen

Igår var jag ute på stan för första gången på länge, vi "möhippade" för svägerskan, som skall ingå det äkta ståndet om en månad.

Under kvällen hamnade vi på en biograf, och såg "Mamma Mia," som visade sig vara en fantastisk film! Gå och se den!!! Vem kunde tro att Pierce Brosnan kunde sjunga? Eller nja, nu tog jag väl i. Men det är ju starkt att försöka... Meryl Streep i huvudrollen hade däremot fantastiska röstresurser.

I en scen sjunger hon med sin dotter (i filmen), när hon hjälper henne att klä sig inför bröllopet. Och vad passar då bättre än "Slipping through my fingers"?
Man har ju hört den tusen gånger. Men denna gång lyssnade jag på texten.

Schoolbag in hand, she leaves home in the early morning
Waving goodbye, with an absent-minded smile...

Plötsligt fanns bilden hos mig, av min egen lilla tjej som börjar skolan om några veckor. Vad har vi gjort tillsammans? Hur skall man hinna med allt? Varför är vardagen så fullspäckad, att jag knappt hinner sitta ned och titta på teckningarna som hon ger mig?

What happened to the wonderful adventures
The places I had planned for us to go?
Well, some of that we did, but most we didn't
And why, I just don't know

(Här någonstans sneglade jag åt sidan, och insåg att inte bara jag, utan hela raden av småbarnsmammor satt och bölade. Skönt, det var inte bara jag...)

Det känns som om tiden bara flyger iväg, man säger till sina barn: "inte nu, vänta lite, kanske sedan..."
Så imorse, när dataspelet krånglade och hennes ögon fylldes av frustrerade tårar, och jag sa: "Vänta lite, gumman. Mamma skall bara dricka färdigt sitt kaffe först, så kanske vi kan titta på det sedan", DÅ... hörde jag plötsligt en stilla strof inne i huvudet, och den gick så här:

Slipping through my fingers all the time
Do I really see what's in her mind
Each time I think I'm close to knowing
She keeps on growing
Slipping through my fingers all the time

Så jag tog med mig kaffekoppen och satte mig hos henne, och så kom vi till nästa nivå av "Monsters Inc."
Tillsammans.

Så fånga dagen, och fånga livet. Det går inte i repris!

KRAMAR:

Annette

P.S: Ett kort videoklipp från filmen, HÄR. D.S.

Inga kommentarer: