Som jag nämnt tidigare så är jag en inbiten fluktare. Jag kan inte låta bli att dregla över inredningar, jag är helt enkelt lika sjukligt intresserad av var folk bor, som andra är av kändisar och deras förehavanden.
Hemnet är en perfekt plats att leva ut sina lustar! Här kommer ett gammalt hus i Kvarnbyn i Mölndal, där det mesta är (eller har varit) inrett i vitt. Jag låter bilderna tala för sig själva.
Lugnande, eller hur? Vad är det som gör att gamla hus förmedlar den känslan? Och varför kan inte alla känna det? Inte bara att det är "ljust och fräscht" (standardtext i mäklarannonserna...) utan det är något med själva byggnaderna, som är påtagligt på bild, och ännu mer när man kommer in i ett gammalt hus. Dofterna, ljuden, ytorna.
Vårt hus är till största delen från -93. Det gör mig deppig ibland.
GODNATTKRAM (igen!)
//Annette
P.S: Någon som märkt att jag bytt bakgrundsfärg på bloggen? Var det bättre förut (brun-orange-sand-beige)? D.S.
BEREDSKAP I 72 TIMMAR
-
Senaste måndagen, när jag rotade efter något i tvättstugan, såg jag att jag
hade en
vattenkanister stående där. Jag brukar ha det, mest för att ha vatt...
13 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar