SMYGPREMIÄR!

Nu är jag tillbaka igen!
Först skrev jag ett utropstecken efter "igen", men jag deletade det med en gång.

Entusiastisk men förkyld skulle jag slå upp butikens portar i helgen. Bara för vänner och bekanta, för att s.a.s. testköra en omgång innan skarpt läge. 65 inbjudningar skickades ut.

Det visade sig vara tur att bara satsa på vänner och bekanta...

Veckan passerade, och febern kom och gick. Jag visste vad som förestod, men jag bara sov och sov.

"Du SKA upp ur sängen" på lördag, domderade mannen, "Alvedon till frukost så funkar det nog."

Jag nickade vagt och sov vidare. Och funderade på dekorationer, äpplen i hinkar, musik, gröna växter i krukorna utanför... Men jag kom bara inte ur sängen!

Natten mot dagen D: +40,6 i feber och hosta (jag har hört berättas att man kan få hallucinationer av hög feber, men det hade jag inte, jag kollade. Mannen såg ut som vanligt, bara lite orakad som vanligt. Blev nästan lite besviken...)

På morgonen släpade jag mig till badrummet, hostade lite i handfatet och insåg att jag måste till akuten (jag besparar er detaljerna). Snabb koll på klockan - 09:30! Invigning klockan elva, =PANIK!!!

På med kläderna och så vinglade jag per skraltig Ford iväg de två milen till Kungsbacka sjukhus.

Där konstaterades snabbt dubbelsidig lunginflammation, 169 i sänka ("öööh, aha...?" sa jag, "hurdå, menaru...?") och sängläge ordinerat.

"Jahaa", sa farbror Doktorn, "och jag antar att du har sovit hela veckan...?" Jo, så var det ju onekligen...

Hitta apoteket. Fixa penicillin. Och så hemåt. Klockan var 11:15, jag hade glömt mobilen hemma, så hur mannen skötte butiken hade jag ingen aaaning om...

Så tog jag det felaktiga beslutet: eftersom jag inte ätit något på hela veckan, så tyckte jag att ett par Proviva och en liter filmjölk vore en bra idé. Så jag rullade in på ICA, och redan på vägen till ingången kände jag att det var alldeles för lång väg att gå från parkeringen...

När jag stod där i kön började jag kallsvettas. Det var tre personer före mig, och det var två för många.

Så var det min tur. Jag lyckades betala, om än något darrig. Jag började hålla utkik efter flimmer i utkanten av synfältet, och var jag kunde sätta mig ner, OM jag skulle bli svimfärdig.

För sent. Jag stirrade plötsligt upp mot takbelysningen, omgiven av en hel hop av bekymrade människor som försökte hjälpa mig upp (KAN NI FATTA HUR PINSAMT DET VAR???). En vänlig man gav mig mina bilnycklar.

"Tack", sa jag, "Jag är OK nu".

Så låg jag där igen. Samma procedur. Den vänlige mannen gav mig återigen bilnycklarna... Nu kom en kassörska och gav mig en stol och ett glas vatten, och en telefon.

"Hej!" sa jag när mannen svarade, "Jag har svimmat på ICA!"

"Va?" sa han, "Jaha, då får du ta det väldigt försiktigt när du kör hem!" (karlar! Kassörskan sufflerade: DU KÖR INGENSTANS!).

"Kan du skicka svärfar?" undrade jag. Jo, det kunde han. Jag anlände till invigningen i ynkligt majestät, och prisade den som kom på att vi inte skulle bjuda in okända denna gång.

"Vi kan säga så här - jag hade INTE velat att Ernst kom och klippte band just den dagen..."

Jag satt och hängde bakom disken och log matt resten av helgen. Därefter sängläge. Inte ens ett kort tog jag. Här kommer några från mamsens kamera:

Här ser vi entrén som skulle varit dekorerad, grön och frodig. Men han som skulle ha fixat det har haft LITE annat för sig i veckan!

Skylten är gammal och kommer från Maries gamla affär i Ulricehamn. Mannen slet bort plasten från den kl. 11:02...

Så här glad var jag inte. Det kanske var en nervryckning? Eller resultatet av morfinet i hostmedicinen...?

...mer åt det här hållet, då.

Mannen hade handlat, fixat fint kaffebord och gjort det så mysigt och hemtrevligt trots allt.

En hel del glada kunder droppade in under dagen.
Som "Blogg-representant" kom Frida med den härliga bloggen "Det ljuva i livet", som är en kompis till en av mina bästa vänner. Ursäkta mitt eländiga tillstånd, Frida! Det var kul att träffa dig, och jag hoppas på bättre lycka nästa gång...
Mittenbordet med ljus från Le Crapaud, tvål och annat småplock. Som ett fat med bakelser! Handgjorda tvålar från danska Da-Fi.
Nu kommer vi i fortsättningen att ha öppet Lördagar mellan 11 - 16.
Skylt kommer upp vid vägen inom kort. Men just nu vill jag bara sooova...