Min önskelista

Här sitter jag och gäspar... Vi hade tjejkväll i butiken igår! Marie hade bakat underbara pepparkaksbröd, som vi åt med smör och västerbottensost. Dessutom hade hon bakat saffrans-biscotti, ljuvliga små skorpor som passade så fantastiskt bra till glöggen. Recept kommer, jag lovar!

Nästan ingen hade anmält sig. Jag deppade. I alla fall hade Mia lovat att komma, så jag såg framför mig hur jag, Marie och Mia hade bloggträff, i ett hav av fikabröd, skumtomtar och clementiner. Till och med mannen lade huvudet på sned och tittade lite sorgset på mig.

"Alltså", sa han, "Jag fattar inte. Vad skall ni göra egentligen? Vaddå tjejträff???"

"Jag och Marie skall förstås dansa can-can på bordet", snäste jag. "GÖRA? Träffas, fika, prata... vad menar du, underhållning, eller vaddå??? Skall jag hyra in ett liveband?"

Karlar. Men kanske han har lite rätt ändå. Nästa tjejträff hyr vi in en badtunna, vad tror ni om det...?

Den här gången behövdes i alla fall ingen underhållning, mer än den som vi själva stod för. Det blev fullt med folk, glada skratt och hög stämning! Jag svettades i kassan, och hann knappt prata med någon.

TACK alla ni som gjorde oss glada med er närvaro! Och ett särskilt tack till Mia för den ljuvliga lilla tvålen (inslagen i vackert gammalt bibelblad) med den fina handdrejade skålen, jag blev alldeles tokglad för den! Jag försökte ta ett kort på den igår kväll för att visa här på bloggen, men det var DÅ jag upptäckte...

ATT MIN KAMERA ÄR TRASIG!

PANIK!!!

Den tar fortfarande kort, men displayen visar ingenting alls! Hur skall jag kunna fotografera då? Inga bloggbilder, mitt liv är slut! Nehej, så här kan jag inte ha det.

Så idag, i väntan på att någon stenrik medlem av min fanclub skickar mig en Canon Ixus, så får det bli några lånade bilder. Det händer nämligen en del på min önskelista, trots att tomten inte kommit ännu...

Kaos råder bakom kassan i butiken. Därför har jag slagit till på den snudd på klassiska hyllan från Jeanne DÁrc:

Den skulle ha kommit i förra veckan, men Poståkeriet ringde i måndags och erkände att de slarvat bort min pall med hyllan och andra varor på. Den kan ha skickats tillbaka till Danmark. Jag såg framför mig hur min hylla fraktas runt i enormt lager (visualisera slutscenen i första Indiana Jones-filmen), och nu undrar jag hur den kommer att se ut när, eller snarare OM, den slutligen kommer fram till mig... Årets julklapp från mams och vicepappan är en Dualit elvisp. Mamma påstår att min nuvarande visp luktar bränt. Nu kan hon inte sova om nätterna, av oro för att vårt hus skall fatta eld på grund av vispen. Det hjälper föga att jag bedyrar att jag aldrig vispar någonting om nätterna. Dessutom är jag fäst vid min visp, jag fick den av lånefastern för snart 25 år sedan, när jag flyttade hemifrån. Så det krävdes lite krut för att få mig att gå med på att byta ut den!

Den stod ingenstans att finna i deras hemstad, så jag assisterade tjänstvilligt med en liten beställning hos Bagaren och Kocken...

Förra veckans tragedi var när jag fick reda på att Höganäs Saltglaserat skulle lägga ned produktionen. Lattemuggarna! I det tunnaste, varmaste, saltglaserade stengods jag någonsin kupat mina morgonfrusna händer runt. Fort, fort ut på webben och in med en beställning. Dessutom har de rea på dem just nu!

Nu återstår bara att övertyga mannen om att han slagit sönder så många, att han bör ge mig dessa i julklapp...

I år skall han nämligen INTE slippa undan med det gamla tricket, att dagen innan julafton fråga: "Hörru, önskar du dig något i julklapp? Eller skall vi lägga ned det i år?" (Väl medveten om att jag köper hans julklapp redan i november...)

När somliga andra mammor tillfrågas om vad de önskar sig i julklapp, så svarar de: "Snälla barn". Ha, ha, inte den här mamman! Det är kul med jul!!!