"Jag gick en promenad igår", sa hon med en finurlig min, "och så fick jag syn på en vedhög ute vid en åker, och där hade någon slängt en gammal stol som faktiskt var riktigt FIN"...
En kvart senare var vi med raska steg på väg mot högen av skräp, som antagligen skulle eldas upp lite närmare påsk.
När det gäller att rädda gamla möbler ligger Greenpeace-aktivisterna i lä. Jag krälar gärna en kilometer i lera om det behövs, bara jag kan rädda en enda gammal muggig stol undan förgängelsen!
Fast lite pinsamt är det ändå... Det får gärna vara lite lagom mörkt ute när man genomför de här aktionerna.
Nåväl, stolen ser ni ovan, den har varit bortglömd i källaren rätt länge nu (fast varm och torr i ett hörn av pannrummet). Nu har jag äntligen plockat upp den i ljuset.
Jag har slipat bort det mesta av den knallgula lackfärgen som någon försett den med. Jag maskade sedan sitsen, för den ville jag ha i originalskick (sliten, svart).
Riktigt gamla möbler förtjänar att målas med linoljefärg.
Ottossons färg innehåller inget lösningsmedel, och doftar därför gott redan från början.
Miljö- och hälsovänligt!
Smidiga "kirurghandskar" finns i 100-pack på Coop för 25:-, perfekta när man målar, och inte så klumpiga som vanliga målarhandskar (har man glömt att köpa ballonger när barnen skall ha kalas så kan man även använda dessa...;-)
Jag brukar gnida in färgen i träet med en bomullstrasa, på så vis får man riktigt tunna lager som torkar relativt snabbt och ett snyggt resultat.
.
Den behöver fortfarande lagas på ett ställe undertill, men oj vilken tur jag hade!
En skola med inriktning mot möbelrenovering visade sig finnas tre kilometer bortåt vägen, och de tar emot sådana här uppdrag... Hurra!
.
Sitsen oljade jag med lite linolja från den svarta burken, mest olja men med en aning svarta pigment = lagom patina, fin yta.
Och de svarta rundlarna blev svarta igen, fast med lite "skav".
(Nej, den skall inte stå i hallen med en skål på, jag ville bara fånga känslan... Rörstrands "Ostindia" är en underbar - såklart Blocket-fyndad - servis, som var tänkt som vardagsservis. Men mannen slog sönder en tallrik redan första dagen, så jag återgick till gamla "Anna", föregångaren till "Grön Anna". Den får duga tills han blir stor...:-)
Bondrokoko-stolarna (även de såklart Blocket-fyndade) har fått nya överdrag.
Jag är som sagt galen i smalrandigt. Jag har inte sytt dessa själv, för Nyblom & Kollén gör det bättre (och t.o.m. billigare) än jag...
Köket är äntligen målat ända upp till taket!
Jag försöker samla alla vita saker uppe på skåpen, för att få lite visuellt lugn.
Nästa projekt blir skåpsluckorna.
De vackra emaljskålarna från Ib Laursen.
Kaklet skall BORT! Jag tänkte fjäska med svägerskan vid tillfälle. Hon är fena på att kakla. Fasat vitt kakel vill jag förstås ha, i munkförband!
Barnen har utrustats med gosiga, handstickade ullsockar med halkskydd, från Magnus & Selma, webshoppen som drivs av rara Sara med bloggen Katter och pasta.
Oerhört praktiskt när det går fort i trappan från övervåningen! Ett litet vårtecken vill jag också dela med mig av: pelargonerna hade överlevt i den sedvanliga papperskassen i källarens mörkaste hörn, jag har planterat om dem och beskurit dem (HÅRT, efter instruktioner från Viola).
.
Jag tog även några långa skott med blad på och satte i vatten, och vips brast de ut i blom!
Små, rosa blommor gläds vi nu åt i köket, trots att skotten inte ens fått rötter ännu.
Snacka om livskraft!
.
Det är som om de ropar :"Vi lever! Släng oss inte!!!"
Till sist dagens humorbild:
Här i familjen har vi två småtjejer som sällan leker med dockor.
Robotar, däremot. Men hur leker små tjejer med robotar?
Inte så mycket "POW!" och "BÄMM" och "DU ÄR DÖD FÖR JAG SKÖÖÖT DIG!" direkt, snarare så här:
Det där är städroboten Mo från filmen Wall-E. Han är pömsig och har bäddats ned i Herr Nilssons pyttelilla säng...
Han sov där så sött på köksbordet när jag kom hem.
Jag fnissade en stund av den synen, kan jag säga!
6 kommentarer:
Självklart ska fina saker räddas om det går. Fråga min mor. Hon trotsade både samvete och förskräckelse förra sommaren när hon smög sej in i ett ödetorp där taket delvis hade rasat in... och i köket hittade precis vad jag behövde, nämnligen fyra stycken smala HELA glaslådor till min gamla vägghylla i köket. I min/Tyras hylla saknades det nämligen två stycken, och de mamsen hittade passade perfekt. Dessutom blev det ju två stycken över i reserv :)
Snyggt fixade du renoveringen också. Stolen är ju helt underbar!
Ha det gott!
MiA
Mäh!
Du har väl tur som en tokig!!!
Värsta snygga stolen!!!
Sååååååå fin den blev..
Linoljefärg dessutom. Så vackert men inget för mig med ett tålamod som en 2 åring.....
(V-slip torkar på en timme! men blir ju förstås inte lika snyggt)
Kram
Flisan
Vad det gläder mig....min vän, de lever!!!Du ser, det funkade....och vi ses den 23/5, nostlagiMarie och jag kommer upp på lördagen och sover över till söndag, så himla kul det ska bli att träffas det ser jag verkligen fram emot!
SÅ fick jag ju mitt fniss som vanligt inne hos dig, jag såg dig framför mig i denna rishög...och vilken stol, den blev helt ljuvlig under din förvandling, vet du vad jag skrev först (förbannelse), jösses om det stått kvar...
här finns oxå en man som inte blivit vuxen..åtskilligt har gått i krasch under åren...ha en bra söndag med dina, stor kram
Åh så vacker stolen blev! Vilken tur att du räddade den!
Tar gärna emot lite pelargontips! När ska man ta in dem om hösten? Hur ska de förvars under vintern? När ska de klippas? Jag lyckas alltid ta död på mina totalt... Och det är ju verkligen synd...
Ha det så bra!
Kram
PS. Blir män någonsin vuxna?! ;-)
Vilket fynd !
Folk är inte kloka på att slänga bort...tur för stolen att den fick
bli så fint ompysslad av dig!
Gud vad gulligt att dina småflickor bäddar ner sina robotar...
Syrran har tre pojkar, varav en av dem lekte med både gossedjur och barbie dockor...det stod högst på önskelistorna.
Numera är han en 17 -årig "killig" grabb med flickvän men fortfarande väldigt mycket omhändertagande i sig...kommer förmodligen att bli en jättegullig pappa när den tiden kommer...
Nåja...vad kul med dina Pelargoner,
jag har också plockat fram mina
och det är verkligen som du skriver att nog finns det växtkraft
i dem...
Kram,
Anette
Men så fin den blev!
Man måste ha rätta "ögonen" för sånt där!
Vad bra att du nämnde fästingarna...jag bir nog kvar uppe i norr - har så svårt för insekter.
Kram Maud
Skicka en kommentar