Kvinnan på stranden (vill ha semester)

Österlen förra sommaren.

.

Eller var det förrförra?

Tiden bara flyger iväg.

Stranden var oändlig, havet var glittrande och iskallt.

Barnen satt med bara rumpor och grävde kanaler mellan vassruggarna.
Vi hälsade på släktingar över en helg, i en gammal skånegård nära havet.
Barnen fick åka i cykelkärra ned till stranden och vi promenerade.

Den morgonen när vi vaknade var det alldeles tyst i huset.
Barnen hade tagit farbror Mats i handen, och gått för att inspektera korna på granngården.
Ljuva frid...

Hur vår semester i år kommer att se ut,

det vet vi inte ännu.
Semester tillsammans eller var för sig?
Semester ALLS???

När man måste jobba som vi, olika dagar, för att få logistiken att fungera, så har vi nästan BARA tid "var för sig".
Så semester tillsammans, det är vår högsta dröm.

"Se det positivt!" hojtar våra bekanta (som har nio-till-fem-jobb), "Ni tröttnar aldrig på varandra!".

Haha:-(

I vår bransch...
förklarar arbetsgivaren att "om vi väljer att skaffa barn, så är det vårt eget problem".
(Men barn är en besvärlig faktor, som inte kan förhandlas bort.
De finns där, oavsett vad arbetsgivaren tycker.
Haha!)

I vår bransch...
kan man bara ödmjukast komma med önskemål om att få ledigt, och hoppas på det bästa.

Det ser fortfarande dystert ut.
Men vi fortsätter hoppas.

(Tavlan ovan, "Kvinnan på stranden", är målad av vännen Heidemarie, efter headern på Illustratörens hemsida.
Min kjol har bytt färg från svart till vit, annars är jag mig ganska lik.
Jag har alltid så där Skagen-aktigt mycket kläder på mig på stranden, det bara är så.
Toppless är inget för mig!
Hellre släpar jag kjolkanten i vattnet.

Förresten skall jag hänga på en gallerivägg i Värmland i sommar.
Pilutta er, alla toppless-brudar).

Trevlig helg!

P.S: Ett litet tillägg är på sin plats: jag kan inte sluta le!

Varför? Jo, på vägen hem passerade jag Systembolaget, och köpte två flaskor alkoholfritt vin och tre olika flaskor öl av märket Samuel Adams, för en liten informell ölprovning ikväll hemma i soffan.

.

Det var några år sedan jag senast besökte Systemet. Jag log mot tjejen i kassan, och drog mitt kort i visaterminalen.

.

"Skulle jag kunna få se din legitimation?" log hon tillbaka.

.

"Vad menar hon? tänkte jag, "Jag slog ju min PIN-kod?"

.

Så förstod jag, att hon faktiskt ville se mitt LEG, och ett brett léende spred sig över mitt ansikte från öra till öra. Fattar ni?

.

Jag log hela vägen hem i bilen.

Och nu kan jag helt enkelt inte sluta le, tralla-laaa!!!

Bra början på helgen, eller vad tycker ni???! (*STORT SMAJL*)

.

JÄTTEKRAM, från en glad: A.