Från lådan på vinden...

Ibland undrar man varför man sparar saker i evigheters evighet, till exempel de gamla skorna som man hade när man tog sina första trippande små steg. Men nu när jag själv har kottar så börjar jag förstå. "Åååh, de där små skorna!" utbrister man, och stryker hänförd över dotterns små Kavat-skor storlek 21, som hon använde, typ, en gång. Men slänga bort dem? Aldrig!

Såg en söt bild på en blogg, där någon gjort små änglar av sina gamla barnskor. Så jag letade upp ett tårtpapper från botten av kökslådan, som legat där nästan lika länge som skorna legat på vinden. Och så här blev det! Visst är det roligt när sakerna får hänga framme?

Samlarmani - ett bakslag

Ville bara meddela att jag härmed slutar samla på dammiga mumintroll från Atelier Fauni... De betingar ett pris motsvarande en mindre bil! Jag skulle behöva bilen bättre. Men de har ju SJÄL, eller hur?

//Annette

Balders Hage

När jag var 17 år flyttade jag hemifrån, till en etta med kök, i ett hus från 1917. Redan på den tiden var jag alldeles galen i gamla miljöer. Allt var rätt: stuckatur, originalkök, högt i tak osv. Vissa saker var fel också: dusch i källaren, tvättmaskin med myntinkast (tog mynten slut mitt i centrifugeringen var det kört. Kassen med tvätt vägde då tio kilo, och fick släpas uppför alla tre trapporna med ett vattenfall rinnande bakom).

Det hände sig på den tiden, att en inredningsbutik slog upp sina portar hemma i staden där jag bodde. Lämpligt nog alldeles mittemot gymnasiet där jag gick! Så det blev aldrig några inköp av smågodis eller kläder på lunchrasten. Det blev istället skomakarlampor, bonader att brodera själv, burkar för mjöl och socker, skurborstar... och jag har kvar ALLTIHOP, så här 24 år senare! Balders Hage blev inte kvar så länge, av någon anledning. Men när jag många år senare hittade dem igen, i Alingsås, blev jag förstås vild och galen igen. "Här skall shoppas!" tänkte jag. Så nu blir det en julresa till Alingsås en gång om året, då jag och kompisen Carina går loss bland hyllorna på Balders. Under förevändningen att vi skall handla julklappar gör vi av med hela hushållskassan. Vi brukar dock spara lite så att vi har råd att fika. Minst två gånger.

Så ÅK DIT, ni som har möjlighet! Njut av den goda doften i lokalen, den vänliga personalen, det prisvärda sortimentet av nostalgiska prylar för hemmts alla vrår. På sommaren kan man även avnjuta en härlig kakbuffé.

Balders i Alingsås har bytt ägare, och jag hoppas att de "kör på" i samma stil. Annars blir jag riktigt ledsen! Butiken i Göteborg finns kvar i gammal regi, har dock aldrig besökt den. Bilderna är från Balders hemsida, innan ägarbytet.

//Annette

Illustratören

Eftersom jag fokuserat så mycket på butiken, har jag inte gjort så mycket reklam för min verksamhet nummer två: illustrationerna. Men så hittade jag en söt pingvin som jag bara måste få visa er! Jag illustrerar ditten och datten, mest läkarböcker, vilket ställer stora krav på kylig exakthet i penseldragen. Men ibland får jag sväva ut, och då kan det bli någonting som den här lille rackaren! Broschyren var färdig för tryck, illustratören satt på verandan med ett glas vin, och då plötsligt ringer projektledaren:

"Hej! Du, vi behöver EN pingvin till! Och fort! Han skall vara... tja, liksom förälskad, på något vis."

Penna. Papper. mer vin. Rita, färglägga, scanna, maila. En timme senare var han klar.

Dramatik på hög nivå! Visst blev han SÖÖÖT?

UPPACKNING PÅGÅR!

Man tror inte att det är sant!

Skall då ÄNTLIGEN innehållet i mina kartonger få se dagens ljus?

Än så länge härskar röran i (det hittills enda) rummet som blivit (nästan) färdigt. Men jag packar upp för glatta livet, och kan liksom inte hejda mig, för det är så roligt!

Ljusen från Le Crapaud, kaninerna från Maileg, plåtburkar, skyltar, doftljus från Yankee Candle... Har jag köpt in allt det här? Och än finns det många kartonger kvar!

Sambon svettas med klinkersgolvet i det inre rummet, dörren in dit är den vita "väggen" som syns rakt fram på bilden. Det kommer att innehålla Nyblom & Kollens underbart lantliga textilier.

Apropå Nyblom & Kollen. Två gånger om året öppnar de sina lokaler på säteriet Stora Holm på Hisingen, för oss återförsäljare. Då får de som vill komma dit och NJUTA av miljön, textilierna och lunchen, som tar smaklökarna till en dimension de aldrig förr besökt! Hittills har vi varit där tre gånger.

"Nu börjar det faktiskt bli lite pinsamt", hävdar sambon. "Vi kommer dit och handlar, och vi har inte ens någon butik ännu!" Jag hävdar lika bestämt, att VADDÅ??? Det är ju en utmärkt affärside! Man köper in mängder med varor, men säljer ingenting...(skojar!) Nej, allvarligt talat. Jag älskar verkligen Nyblom & Kollen. Jag älskar hela konceptet! Så LÅT mig komma dit, njuta av den lantliga friden, de vackra byggnaderna, de härliga människorna som jobbar där ute... För mig är det tio gånger effektivare än en veckas Spavistelse! I måndags var det dags. Jag stålsatte mig och åkte inte dit. Förbaskat också, nu är det

väldigt långt till nästa gång! Förlåt mig,

kära ni på säteriet, jag saknar er så!

(Jag får nöja mig med att njuta av vårkatalogen som damp ned i brevlådan igår, se bild!)

Återkommer med närmare besked om EVENTUELLT öppningsdatum...

Å´ nu har man fyllt jämna...

Här någonstans startar KRISEN. Butikslokalen är fortfarande byggarbetsplats. Vi skulle ha öppnat den 27:e juni, efter midsommar, men OJ, vi måste ju ha VENTILER i väggarna, och innertaket, hur gör vi med det? Sambon lägger en hel del tid på att konstruera små krångliga infällda luckor i taket, för att kunna inspektera avloppsrören. Var tionde år. Jättepraktiskt, men hur går det med min inredningsbutik? Snart får jag börja kolla bäst-före-datum på doftljusen.

Imorgon börjar barnen på sommardagis. Jag måste ringa IDAG och meddela att vi inte behöver extra långa dagar, för det blir ingen butik just nu. Inte denna sommar heller. Pinsamt värre...

Jag hittade en mördarsnigel innanför dörren. En symbol för hopplöshet, kändes det som just då.

Dessutom har jag fyllt jämna. Jag fick välja en målning av bästisen Heidemarie, som målar så fantastiskt i datorn. Den är printad på duk med oljefärg, och föreställer måsgränd i gamla stan i Stockholm. Det är bara att erkänna, jag är besatt av gamla hus!