Blixt-loppis...

Igår var det halvdag på dagis. Jag hämtade barnen klockan halv ett, och sedan hade jag lovat dem en tur till köpcentrat. Det var förstås "leklandet" som hägrade. I lugn och ro strosade sedan den stressade mamman runt i butiker. Jag var på jakt efter ett par "Hunter Wellies", de skotska gummistövlarna med kultstatus. Tyvärr fanns de inte i min storlek (=kanot), så jag antar att jag måste beställa ett par på nätet. Vilket brukar bli dyrare, för det är lätt att man slinter med "klick-fingret"!

När jag hämtade barnen var de trötta och oregerliga. Så där så att folk tittade surt, och man såg att de tänkte: "se till att hålla ordning på dina knott!" Jag släpade raskt med mig de trilskande ungarna ut i bilen. Där gav jag dem en uppläxning för deras dåliga uppförande. Sedan kom jag på en alldeles lysande idé: "NU har ni varit så olydiga, att ni får följa med mamma på loppis!" (Va? Vad är det för ett fjantigt straff?) "Åh, NEEEJ!!!" lät det från baksätet. Jaha, nu har jag sagt det, tänkte jag, bara att fullfölja... "Joho", hävdade jag, "Har man varit dum så har man!" Och så bar det av till Röda Korset så det skrek om däcken.

Fråga bara mig om ni undrar något om barnuppfostran, i alla fall om ni vill loppis-kurera era barn för all framtid...

Där gjordes följande fynd, under det max tio minuter långa besöket:

Två stilton-burkar i porslin, 5:-/st (skall bli blomkrukor)

En liten somrig kanna , made in DDR, 10:- (som gjord för barnens hallonsaft!)

En pytteliten whiskykanna, 2:- (!!!)

Två vackra ölglas till svärfar, 5:-/st

Fyra snapsglas på fot, alla fyra för 10:- (till midsommarsnapsen...)

Ett nysilverfat, 20:- (till blockljus)

En fin fotoram med trettiotalsstuk, 15:-

En brödkavel i litet format, 10:- (till bak-tokiga äldsta dottern, när hon växer ifrån Micki-kaveln)

En skitful rymdvarelse i plast, som spelar när man trycker på magen, 5:- (för att minsta ungen inte skulle bryta ihop vid kassan på väg ut)

Och så fort in med alltihop i skåpet innan mannen kommit hem (är det någon mer än jag som använder sig av denna fula taktik? Men jag brukar vara så sprickfärdig över mina fynd, att jag inte kan låta bli att visa alltihop ändå. Fast portionsvis, vilket funkar bättre).